Idag har Peter och jag varit på Social möte, dem ska börja ha en utredning på Leo och hans föräldrar, vilket är vi. Det gör dem bara för att jag är ung mamma och familjehemsplacerad. Det känns jobbigt när man tänker eller lyssnar på dem berätta om detat. Men som Ann-britt säger är det någonting bra som alltid finns i bakgrunden. Ifall det skulle strula till sig så har man de bra som kretsar runt Leo redan dokumenterat! Mitt enda problem är att så mycket nya Social personal ska blandas in, det handlar inte om 1 person som sköter detta utan i mitt fall är det 4. Plus  till som finns vid sidan om för att se hur jag mår dagligen och klara av processen. Då kan ni tänka er att från 3 års ålder har jag haft massor med olika personer som kontaktnät inom Socialen som slutat, bytt avdelning,bytt jobb eller inte klarat av uppgifterna. De betyder att en ny arbetare kommer in i bilden hela tiden, därför är det nog inte så svårt att förstå mina begränsningar kring människor. Det är faktiskt inte så himla roligt att dela med sig av sitt liv till andra hela tiden som en öppen bok, det lilla jag har privat är princip mitt rum just nu..

Har såklart valt en del själv och grunderna föddes jag till. Är inte placerad på grund av eget beteende utan för mina föräldrar ej kan ta hand om mig. Min mor gick bort vid 3 års ålder och min far har gjort många dåliga val kring sitt liv som orsakat problem för honnom själv. Vilket är tråkigt eftersom jag aldrig kommer kunna fråga min biologiska pappa om hur min mamma var? vad hon gillade? hur hon uppfostrade oss?(de lilla hon hann vill säga) Har tusentals fråger men den enda jag kan få några svar ifrån är mormor. Enligt mig så drar sig mormor undan lite av mina fråger.. kan inte förstå varför men får klart acceptera detta. Det finns en mening med allt och jag får helt enkelt vänta o se vart livet tar mig !!

Alicia Keys - Try sleeping with a broken heart